Greklands efterfrågan på energilagring ökar, men implementeringen möter hinder

Grekiska solelproducenter står inför stigande inskränkningar, medan efterfrågan på energilagring växer men utbyggnaden hämmas

 

 

Grekiska solelproducenter står inför allt allvarligare problem med strömavbrott, vilket minskar deras intäkter och driver intresset för energilagring, även om reglerings- och finansieringsutmaningar bromsar utbyggnaden. Landetsförnybar energiproduktionen beräknas nå cirka 51 terawatt-timmar (TWh) 2025, med sol och vind som bidrar med cirka 25 TWh, vilket motsvarar 56 % av dess elbehov. Emellertid är minskningen en viktig fråga, med 900 GWh minskade 2024, ökade till cirka 2 TWh 2025, och en beräknad minskning på 3,3 till 3,7 TWh för förnybar energi förväntas 2026, vilket motsvarar en ökning med ungefär 75 % från 2025.

 

Inskränkningen sker främst mellan 9:00 och 16:00 Eastern Time, vilket direkt påverkar solcellsanläggningar (PV). Giannis Panages, ordförande för Hellenic Solar Producers Association, påpekade att 184 GWh minskning har skett hittills i år, betydligt högre än de 3 GWh som minskats under samma period förra året. Nedskärningen stod för cirka 7,5 % av den totala förnybara energiproduktionen förra året och beräknas stiga till 12 % till 2026. Talia Varkouma, ordförande för Faria Renewable Energy, uppgav att inskränkningen förra året resulterade i en intäktsförlust på cirka 20 % för de grekiska solcellsproducenterna (PV). Många investerare och vissa banker försöker koppla ihop solcellsprojekt med energilagring för att skapa nya intäktsströmmar, men få inhemska banker är villiga attfinansiera energilagringsprojekt.

 

Grekland genomförde tre batterilagringsupphandlingar 2023, 2024 och 2025, och beviljade en total kapacitet på 900 MW med subventioner, men inga projekt är för närvarande i drift. Samtidigt fokuserar lokala investerare på en oberoende projektplan på 4,7 GW-, som kommer att åtnjuta prioriterad nätåtkomst och driva en osubventionerad affärsmodell. Energilagring ses som en lösning på inskränkningar och sjunkande intäkter, men marknadsriskerna kvarstår. Den inhemska energiefterfrågan har stagnerat i flera år, och penetrationen av elfordon är låg, utan någon betydande tillväxt förväntas under de kommande fem åren. Trots att det finns ett politiskt ramverk har nätoperatörer, energiministeriet och tillsynsmyndigheter gjort långsamma framsteg när det gäller att samordna och genomföra gemensamma politiska mål; nuvarande regler förbjuder till och med aggregatorer från att representera batterier ienergimarknaden.